Det är en konstig tid vi lever i. Den sociala distanseringen tär på oss, den tär på mig. Jag är en sådan där socialsjuk människa som vill umgås med folk hela tiden. Jag är lyckligt lottad som inte tillhör en riskgrupp och därför inte behöver isolera mig helt och för detta tackar jag Gud. Men jag saknar församlingen så mycket. Det är som ett hål i mitt hjärta att inte kunna träffa storfamiljen varje söndag. Jag saknar leenden som möter en på kyrktorget, jag saknar förbönsstunden, jag saknar känslan av att ett hundratal kristna syskon samlas tillsammans i kyrkorummet för att tillbe och åkalla Herren.
Samtidigt sporras jag av utmaningen och prövningen i att ändå hålla fast vid Gud, det lockar mig att ännu mer söka Honom. Att ännu mer läsa bibeln, att ännu mer fylla mitt liv med lovsång. Att inte bara lyssna på och sjunga lovsång utan att leva lovsång. Att låta ordet få påverka mina val och min inställning. Den här stormen kommer blåsa över och tills dess lutar jag mig på några ord från Filipperbrevet. Ett bibelord som ständigt återkommer i mina tankar just nu är från Filipperbrevet 4:13 ”Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft”.
Att bygga sitt liv på Jesus och göra sitt bästa för att låta Hans liv genomsyra mitt är för mig att leva lovsång och jag vill verkligen uppmuntra er att lita på och hålla fast vid Honom som ger oss kraft!
Jag tänker också mycket på Filipperbrevet 4:4-7 ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt ert förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”
Vi kommer ses igen och det går att glädja sig även i en kris! Lita på Gud och låt Hans ord få bli en lovsång i ert liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar